»» Linnéa - Love me or hate me!

Var en tung morgon och förmiddag idag. Utstrålade väl inte direkt "hej va glad jag är" vilket tydligen syntes på jobbet. Men det är glömt nu. Har inte tid att inte vara glad, det tar så mkt onödig energi ifrån en som man behöver till annat. Så nu ska jag vara 120% glad ikväll. Men bara vetskapen av att få göra sig iordning, dricka lite vin och sen få mingla med trevliga människor gör att jag faktiskt redan nu känner mig glad. Oh va bra!

Såja!

En party-puss till alla där hemma ifrån partypinglorna. Rogneby 21.37. PUSS!

Saknar er. Varenda en av er! Hade jag haft er hos mig nu hade jag rört vid er. Varenda en av er.
11 dagar kvar, sen möts vi äntligen igen!

.. inför ännu en jobbhelg bland kakor och bröd.

Får inte riktig in den där fredagskänslan idag. Kan bero på att vi bara jobbat i två dagar och att vi även ska jobba imorgon. Skönt med extra nu, SKÖNT!

Har haft en finfin dag på jobbet. Nu ligger jag med Therese i hennes säng och myser, har blivit en tradition de senaste dagarna. Från det att vi slutar jobbet hoppar vi ner i hennes säng och där blir vi tills nästa dag när det är dags för jobb igen. Vi har frågat oss många gånger: Hur orkar vi vara med varandra så mycket?
För att man är två tummar kanske?

Vi bokade iaf precis in att vi ska lägga oss tidigt idag med. Tiden går ju så mkt fortare då. :)

Ha en underbar fredag alla glada människor!

Linnéa frossar i Beyoncé-klipp på youtube.

L: Men shit. Hon är ju sjuk i huvudet. Så snygg och duktig.
T: Jag vet.
L: Det är sjuuukt. Perfekt är hon, perfekt.
T: Men. Hon måste ju ha snopp eller nåt. Snopp eller svans.

Ja man vet ju faktiskt aldrig Therese. Du kanske har en poäng där!

Brukar vara bra terapi för mig, att skriva. Kanske borde gjort det inatt när jag låg och vände, vred och snyftade. Känner i huvudet att jag absolut inte är van att sova 2 timmar innan en arbetsdag, kommer förmodligen känna av det mer under dagen också.

Igår, 23.30, stod jag med röda, svullna, fula ögon med täcket under ena armen och kudden under andra i Thereses dörröppning. Jag behövde inte ens säga nåt. Hon tittade bara på mig och sa 'jamen, jaa' och gjorde plats för mig i hennes säng. Vad hade man gjort utan sina underbara vänner?
Tror Tessys säng kommer vara min sängplats de sista dagarna här innan vi åker hem. Hem, hem. Hem med all energi som jag äntligen lyckats bygga upp men som på ungefär 5 minuter försvann lika fort. Hem till Kungälv ifrån Norge, Gjövik, Lena, Rogneby med en helt annan verklighet än vad jag målat upp innan jag åkte hit. Visionen var nog inte att komma hem igen med krossat hjärta, trasig bil, lite pengar, slitet hår, fula naglar och en benlös skyltdocka som heter Bodil. Hade nog föreställt mig något som man skulle kunna sätta ord på såhär: Helt totalt tvärt om. Men ibland har man fel. Väldigt fel. Ibland hade man önskat att man kunnat se in i framtiden och hoppat över vissa platser och människor som visat sig vara nåt helt annat än man trott. Men det vore ju alldeles för lätt.

Nu ska jag väcka min fina vän. Tända ljus i köket och äta frukost.
Sen blir det jobb. Hoppas vi får jobba länge varje dag nu så hjärnan kan få arbeta med nåt annat.
Men eftersom allt annat skitit sig så lär väl det göra det också.

Just nu hatar jag allt och alla.
Även vunnit förstapriset i tävlingen Ledsnast i Norge.
Tråkig känsla.
Energi = 0.
Natt.

Sista sjukdagen idag. Imorgon blir det återigen 9 timmar bland kakor, glada norrmän och fula polacker. Slut på soffmys med bananätning och modesurf. Nyårsoutfiten är klar nu, iih va kul! 177cm lång, blingad från topp till tå med världens största hår, blir helt enkelt lite extra glans den 31a december. Gillart!

Det tar vi en banan på och fortsätter med dagens sysslor bestående av: Asos, Nelly, Blogg, Bangerhead, Bubbleroom, Chique, Bang & Olufsen, George Jensen, tv4 - Plastikkirurgerna, urbanliving, Facebook, Trendenser, MIO och Spotify bland annat..

I'm selfish, impatient and a little insecure.
I make mistakes, I am out of control and at times hard to handle. But if you can't handle me at my worst, then you sure as hell don't deserve me at my best.

När jag kommer hem joinar jag Fridde som tipsat mig om ett stenhårt och resultatsgivande progr, P90X. När jag kommer hem kör vi så det ryker!

Jag, Tessy och Emelie sitter även idag i vardagsrummet. Precis som på bilden. Idag har vi dock 100% mjukiskläder, bleka fula ansikten, rufsiga hår, snuviga näsor och rossliga halsar. Ni hade förmodligen inte känt igen oss. Knappt så att vi gör det själva. Har blivit utskrattad ett par gånger idag redan "du ser så fuuul ut" har man hört tillsammans med lite skratt. Haha. Ja, man känner väl sig inte som världens piggaste och finaste idag.
Får hoppas vi blir friska snart så vi kan ta vara på de 14 sista dagarna här.
Hörde ni? 14 dagar!!! Wihi.

4 av 6 har varit sjuka här hos oss. Skönt att man klarat sig ett par dagar. Men att klara sig helt och hållet vore väl för bra för att vara sant. Så imorgon blir det sjukanmälan och sängen hela dan.
Hade varit extra gott att ligga i sin egen säng.
Ännu godare med lite närhet och kärlek på det.
Men det verkar dessvärre vara alldeles för mycket bergärt..
Tummar ner.

Har jag sagt att det är exakt 17 dagar kvar tills vi åker hem?
Tiden har gått äckligt fort märker man nu när man snart är klar. Inte längesen vi startade vår tripp i Oslo. Inte längesen vi tog vår första promenad i den gassande sommarsolen och kollade in vårt nya boende. Inte längesen vi kände lukten av kakfabrik för första gången. Men som så mycket annat här i livet så tar allt slut, varesig man vill eller ej. Men nu känns det ändå bra, känns som man gjort sitt här, känns skönt att komma hem, känns skönt att man ändå åkte hit och fick lite distans från sitt liv där hemma. Redo att köra igång på allvar igen när jag kommer hem, taggad som aldrig förr. En nystart, precis vad jag behövt!

Nu ska jag tömma min mobil på lite bilder. Ska se vad vi hittar för skoj där. Nu ska ni få hänga med en fabriksarbetares i hennes spännande vardag.



Fredagens fantastiska lunch.
Pestopenslad vit fisk på en bädd utav rotfruktskompott.
Förstår att ni blir sugna! (Kan skicka recept mot en billig penning)



Hjulspår.
Från vänster: Vägbana. Dike. Cykelbana.



Arbetarna.
Här har ni min och Tessys station där vi hänger varje dag. På bilden ser ni även Emelie som hjälpte oss idag.



Utanför lunchrummet 11.30 idag.
Till min familj och mina vänner i söder. På bilden ser ni snö. Snö är nederbörd i form av iskristaller, enstaka eller sammanfogade, som faller från ett moln men kan även referera till snö som ligger på marken. Snöfall betecknar specifikt nederbörden och snötäcke betecknar snö på marken



Lunchrumsvy nr 2.
Där regnbågen slutar finns en underbar skatt. Där elstolparna slutad finns Kjelstad bakeri. Himmel och helvete?

Idag bjöd företaget på pizza. Tydligen något man gör här varje lördag. En bra sak!
Så det har helt enkelt varit en bra dag. Förutom irritationsobjektet på jobbet som öppnade munnen idag. Att obefogat säga till mig är något man helst bör unvika. Precis så änglalik, underbar och fantastiskt snäll som jag kan vara, preciiiiis lika tvärt om kan jag även bli så, dooon't do that folks.
Jaja. Får ändå ha överseende med tönten. Förstår att det är jobbigt att födas i en kartong utan tak, blöt av alls snö med jelzin-vodka i nappflaskan och napp som smarar lök. Jobbigt!
Muahaha.

Men glöm pizza-lördag och allt annat, dagens höjdpunkt var lätt att jag fick prata med Olle i telefon. Myyyyyyyyyyyyyys!

God natt snart.

På riktigt. Jag är kär.



Skönaste rösten.
GRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRR.
Ska boka in bröllop osv snart, inbjudningar kommer. Både jag och Daniel längtar och ser fram emot detta.

Har kommit på att jag är en väldigt klantig människa.
Tappar saker. Slår mig. Snubblar.  Osv osv osv.
Det klantigaste hittills kanske kan ha varit nu i eftermiddags när vi var 2 sek från att krocka men istället ner i diket ett par centimeter ifrån en stolpe.
Bra jobbat rally-Kalle.
Jag och Therese satt och höll händerna för munnen, tittade på varandra och skrek.
Fanns inte mkt annat att göra.
Turen var på vår sida iaf. Tack, vem man nu ska tacka.
Nu ska vi bege oss ut igen. Får se om vi överlever, kanske ska skriva ett brev till nära och kära först.
Får se....