Bladen är ännu oskrivna
När jag ikväll lät månen lysa upp vägen framför mig med mjuk sand under fötterna och ljummen luft runt omkring mig kände jag att jag aldrig någonsin kommer att vilja åka till det jag brukar kalla hem igen.
Förlåt. Förlåt mamma och pappa. Det är inget personligt, jag lovar.
God natt världen.
Kommentarer
Trackback