Tankar som far iväg
Igår kväll, när jag fastnade bland videoklipp av olika slag fick jag höra en röst. Den lät precis som hans.
Jag slöt ögonen ett tag och jag befann mig där. Igen. Långt bort.
Inte för att jag känner någon som helst saknad utan mer för att det var fina dagar som ibland smörjer själen när dom passerar tankarna. Ingenting var som det är nu och där existerade ingenting annat förutom oss.
Undrar hur han mår. Och vad han gör.
Undrar om min röst gör sig påmind hos honom ibland.
Rösten, gitarren och den påfallande tystnaden som omgivningen bjöd på den natten.
Vi närmar oss mitten utav december.
Utanför fönstret pågår någon form av höststorm och igår kunde jag, vid sidan av ljudet som fick mig att känna igen hans röst, även höra åskan. Jag tycker om åska. Och höstrusk. I ett par dagar. Om jag får vara inomhus. Sen, de dagar då man måste bege sig ut, då önskade jag mig en väderpaus för ett slag.
Nästan så att jag skulle uppskatta gnistrande snö.
Men bara nästan.
Kaffedags.
Godmorgon.
Jag slöt ögonen ett tag och jag befann mig där. Igen. Långt bort.
Inte för att jag känner någon som helst saknad utan mer för att det var fina dagar som ibland smörjer själen när dom passerar tankarna. Ingenting var som det är nu och där existerade ingenting annat förutom oss.
Undrar hur han mår. Och vad han gör.
Undrar om min röst gör sig påmind hos honom ibland.
Rösten, gitarren och den påfallande tystnaden som omgivningen bjöd på den natten.
Vi närmar oss mitten utav december.
Utanför fönstret pågår någon form av höststorm och igår kunde jag, vid sidan av ljudet som fick mig att känna igen hans röst, även höra åskan. Jag tycker om åska. Och höstrusk. I ett par dagar. Om jag får vara inomhus. Sen, de dagar då man måste bege sig ut, då önskade jag mig en väderpaus för ett slag.
Nästan så att jag skulle uppskatta gnistrande snö.
Men bara nästan.
Kaffedags.
Godmorgon.
Kommentarer
Trackback