God morgon, dags att vakna!

Jag lägger känslorna på hyllan en stund. Dags att väcka oss.
Er, ni, dig, mig, dom, vi och oss.



När jag själv sökte mig runt för ett tag sen på internet för att hitta en lämplig organisation att ansluta mig med för att sedan kunna bli fadder visade sig svårare sagt än gjort. Tycker jag.
Den finns alltid där, den där känslan om att mycket utav pengarna försvinner. Och visst, kanske dumt att tänka på pengarna som försvinner och istället fokusera på de pengarna som kommer fram. Egentligen.

Men, jag lyckades aldrig övertygas utav det och tyvärr rann det hela ut i sanden.
Finns det något bättre tillfälle för mig att bli fadder nu? Och framförallt att hjälpa er som kanske också funderat på att skaffa ett barn på andra sidan jorden som behöver så mycket hjälp det kan få.

Jag har börjat fila på detta. Börjat se över hur det praktiskt ska kunna gå till och jag har insett att det faktiskt inte behöver vara så fruktansvärt märkvärdigt allting. För börjar det bli märkvärdigt och för stort, då börjar det kosta och effekten jag inte vill ska komma kommer då uppstå – att pengar som verkligen kan göra nytta försvinner.
Jag vill själv veta att om jag lämnar 100kr, så ska 100kr komma fram. Rakt av.



Hur ska det då gå till hade jag tänkt?
Jo. På barnhemmet Perfect Peace bor i nuläget 40 stycken barn.
Mat och annan support fås via donationer vilket gör att det faktiskt, någon gång, kan bli så att det som behövs inte finns tillgängligt. Barnen, och Mary – barnens mamma – är alltså helt beroende utav oss. Vi som faktiskt har de där extra kronorna att avvara utan att det blir särskilt märkbart i kassan.
Tanken med faddergrejen är att man får ett barn, som man vill supporta lite extra. Jag fungerar som en länk mellan barnhemmet och människorna som vill supporta då jag kommer ha fortsatt kontakt med Mary och barnen även när jag kommer hem.
Pengarna som kommer in till fadderbarnen går i första hand till hela barnhemmet. För, det skulle ju kännas dumt för hjärtat om ett barn får massor och ett annat står utan. Lika, för alla. Tänk vilken bra regel.
Mat, kläder och annat som behövs kan köpas in när det behövs och ett kontinuerligt pengarflöde kan hjälpa till att få barnhemmet och barnen på fötter.
Dock, skulle det vara så att det barnet man specifikt är fadder åt, skulle behöva någonting extra. Te.x  läkarvård, nya skor eller vad-som-helst, så ska detta vara möjligt genom att de pengar som tänkt till just detta barn, går till just detta ändamål. Och min förhoppning är att flera människor kommer nappa på detta och kunna tänka sig att avvara några slantar i månaden till alla mina underbara skapelser som springer runt bland bilskrot och leker om dagarna. För, är vi många som hjälps åt så flyter pengarna på, kommer in som de ska, hjälper alla barnen, även om något barn någon månad behöver extra pengar. Är ni med? Ser ni hur enkelt det är, egentligen.
Och, det behöver inte handla om några speciella summor heller. Det känner man efter själv. Vad man vill och kan avvara. Inga gränser, varken upp eller ner.





Vill bara att människor ska kunna hjälpa – med hjärtat.
Och jag vill att människor ska känna sig trygga och verkligen veta att allting som ges, det fås – av rätt människor.

Maila mig, om ni vill veta mer.
Fråga mig. Ös över mig med frågor. Gör vad som helst, för det är ju just det; GÖR NÅGOT!
([email protected] / Linnéa Khalil på Facebook)
(Eller, lämna en kommentar med din mail här om du vill att jag skickar mer detaljerad information om hur hela grejen kommer funka)

Jag träffar dessa underbara barn varje dag och jag vill få dom att få ett bättre liv.

Och faktiskt. Så förbannat svårt är det inte. Skippa söndagens bakismeal på Mc Donald's EN söndag i månaden, låt de 70 kronorna göra något gott istället. För faktiskt, 70 kronor får man nästan 20 middagar för här. Om 50 stycken utav er som läser detta lägger 10kr i månaden räcker det till 50kg ris vilket inte äts under en månad utan vilket i sin tur då kan innebära att barnen kan få något som kallas variation när det gäller maten. Förstår ni?
Perspektiv. Återigen.

En vädjan. Ett hopp.
Kom igen nu människor.
Dags att vi slutar prata och börjar bry oss – på riktigt.

Love.


Kommentarer
Skrivet av: mamma pia khalil

jag håller med dig Linnea

2011-04-10 @ 15:16:19
URL: http://linneak.se
Skrivet av: shaya

BRA idé! Lite gör stor skillnad och en tia kan ju alla bidra med! Jag blev jättepeppad på den här idén! Nu kör vi! :)

2011-04-10 @ 15:33:07
Skrivet av: Angelica

Hej Linnéa! Fantastiska inlägg du gör, ibland får jag ställa undan datorn, för det blir liksom för jobbigt att läsa. Men de senaste dagarna har jag funderat väldigt mycket på det ni gör där nere och vill helt klart hjälpa till på något sätt. Det ni gör är helt fantastiskt. Och inspirerande!! Skicka gärna över informationen till mig!



Ni är grymma, ni är så bra!

Fortsätt sprida eran styrka och kärlek till barnen!

/Angelica

2011-04-10 @ 21:18:17
URL: http://jelican.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback