Ett språk som alla förstår
Han bodde på andra sidan jorden. Jag visste inte vad han hette. Hans ansikte hade jag aldrig sett. Hans språk var oförståeligt, lika så mitt för honom.
Ändå kunde jag, tillsammans med denna främmande människa, kommunicera och skapa någonting. Vi kunde förstå varandra utan att säga ett enda ord. Vi kunde hänga med på vart den andra var på väg genom en enda ton.
Musik. Jag pratar givetvis om musik, språket som varenda människa förstår.
Idag, när jag drack mitt varma morgonkaffe lät jag mina tankar flyga dryga året tillbaka. Till Havannas ändlösa, varma och vackra gator. Blundar jag riktigt hårt kan jag fortfarande känna lukterna. Lukterna av nybakt pan, smutsiga avgaser, kväljande sopor och salt hav. Kan känna den hala asfalten under fötterna och se husens alla miljontals detaljer och färger.
Sen för att inte glömma all musik. Takterna av reggaeton från ett håll som grötades ihop med salsatakter ifrån ett annat. Rappande killar, nynnande tjejer. Musik, ljud, överallt. Hela tiden.
Jag känner det. Jag hör. Jag är där. Igen.
En natt. Två främmande människor som genom musiken pratar samma språk.
Jag och någon skapar ett vi för ett ögonblick.Kommentarer
Skrivet av: Anonym
älskade. har du möjligtvis en plan på att åka tillbaka igen? vore ju grymt. jag måste själv komma iväg.
Skrivet av: Sandra
bra blogg!
Trackback