Festernas fest
Igår kväll satt vi och hade en liten förfest här hemma med Caipirinha och öl. Lyssnade på skön musik som blandades med ljudet ifrån gatan nedanför.
Jag och Mathias ville även testa på nattlivet här i Rio så vid tolvtiden hoppade vi in i en taxi som tog oss till festernas metropol; Lapa. Det var det sjukaste och grymmaste jag någonsin varit med om. Riktig fest var ordet. Varenda gata var fullpackad med folk. I balkongerna stod folk och dansade. Musik överallt. Små vagnar med diverse drinkar och ölsorter fanns vart man än gick. Jag och Mathias köpte en Caipirinha till och gick bara och tittade på alla glada, dansande, festande människor. Det fanns inte den ena som var den andra lik. GALET!
Vi gick in på ett ställe där temperaturen lätt översteg 40 grader. I början fick man lite panik men efter en stund, när man förstått och accepterat att lackande svett skulle komma att bli kvällens främsta accessoar, stod man där bland dansanta brasilianare och skakade röv. Crazy!
Totalt slut fick vi tag på en taxi som körde oss hem igen. På vägen hem fläktade de ljumma vindarna i håret genom den nedvevade taxirutan. På de mörka höga berget lyste jesus-statyn upp. Vi var stumma. Det kändes inte på riktigt. Total lycka.
Vi gick såklart och kollade in den kända trappan. Grymt.
(Alla bilder är lånade eftersom vi inte hade kamera med oss)
Jag och Mathias ville även testa på nattlivet här i Rio så vid tolvtiden hoppade vi in i en taxi som tog oss till festernas metropol; Lapa. Det var det sjukaste och grymmaste jag någonsin varit med om. Riktig fest var ordet. Varenda gata var fullpackad med folk. I balkongerna stod folk och dansade. Musik överallt. Små vagnar med diverse drinkar och ölsorter fanns vart man än gick. Jag och Mathias köpte en Caipirinha till och gick bara och tittade på alla glada, dansande, festande människor. Det fanns inte den ena som var den andra lik. GALET!
Vi gick in på ett ställe där temperaturen lätt översteg 40 grader. I början fick man lite panik men efter en stund, när man förstått och accepterat att lackande svett skulle komma att bli kvällens främsta accessoar, stod man där bland dansanta brasilianare och skakade röv. Crazy!
Totalt slut fick vi tag på en taxi som körde oss hem igen. På vägen hem fläktade de ljumma vindarna i håret genom den nedvevade taxirutan. På de mörka höga berget lyste jesus-statyn upp. Vi var stumma. Det kändes inte på riktigt. Total lycka.
Vi gick såklart och kollade in den kända trappan. Grymt.
(Alla bilder är lånade eftersom vi inte hade kamera med oss)
Kommentarer
Trackback