Om alla klockor skulle stanna

Jag lyssnar. Jag njuter. Jag tar in. Jag gråter.
Det är så fruktansvärt fint att det nästan gör ont i mig.
2010-07-17 @ 13:58:28 Allmänt Permalink

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback