»» Linnéa Samia Khalil

Då var man äntligen framme vid ett mål. Det målet är att allting som sker efter idag gör vi för sista gången här. Det vill säga att vi har en vecka kvar. EN.
Tiden har gått galet fort men samtidigt har det hänt så sjukt mkt här och då inser man att man ändå varit här ett tag. Känns som 250 år sen vi satte oss i bilen och tuffade till Oslo. Känns knappt som den dagen var verklig nu när man tänker efter. En grymt mysig dag, kväll och natt som jag är evigt tacksam att jag fick uppleva.
Men som sagt, mkt har hänt sen dess och nu är det snart slut på detta.
Kan säga att vi längtar. ALLIHOP!

Idag flyttar Anna-Karin ifrån oss för nya äventyr. Kan säga att vi alla är lite smått avundsjuka på henne eftersom hon ska bo, jobba OCH pendla med en svensk hockeykille varje dag i en månad. Det hade man kunnat leva med. Men vi ska försöka få hit honom till vår avskedsfest på lördag. Han och hela laget helst, men vi får se hur mkt vi vågar hoppas..

Nä.. Om kvällen kunde komma så man fick sova lite.. Vore skönt.
Tick, tack, tick, tack.