Det spelar liksom ingen roll om du är duktig.
Det är lite tråkigt.
Man jobbar och gör sitt bästa.
Men det spelar ändå ingen roll vad du presterar. Det spelar ingen roll om du är duktig eller inte.
Jag har jobbat på min nuvarande arbetsplats i snart ett år.
Innan dess har jag arbetat inom samma område sedan 02.
Jag jobbar nu med två olika personer.
Väldigt olika.
Ibland kan man tycka det är väldigt konstigt att ett jobb med samma titel kan vara så olika beroende på vem du jobbar med.
Hon gillar att umgås med folk.
Han gillar det inte.
Hon älskar att åka buss.
Han gör det inte.
Hon vill helst göra någonting hela tiden.
Han vill helst sitta still..... hela tiden.
Hon gillar att kramas och hålla i handen.
Han är absolut tvärt om. Två meters mellanrum, jämt.
Hon älskar att duscha.
Han vill bara få det gjort.
Hon går upp på morgonen. Helst så tidigt som möjligt.
Han sover tills man säger till honom att gå upp. Helst så sent som möjligt.
Han älskar mat.
Hon äter knappt.
Han älskar fika.
Hon fikar sällan. Inte gott alls.
Han vill göra så mycket som möjligt själv. Ibland får man sitta på händerna för att inte hjälpa till.
Hon vill att man gör allt åt henne. Allt.
Han älskar att vara uppe sent.
Hon vill helst lägga sig vid sju.
Han tycker om att titta på TV.
Hon tittar bara på film. Ingen vanlig tv.
Hon gillar att ha hög musik. Dansa och skoja.
Han vill ha så lågt som möjligt.
Ja jag tror ni förstår.
Det är samma jobb, fast ändå inte. Inte alls faktiskt.
Det jag har lärt mig mest genom åren som jag jobbat med personer med olika behov är att det inte finns någonting som kan lära en hur man ska göra och vara. Det enda som kan lära en hur man arbetar med varje enskild person är erfarenhet.
Man lär sig något nytt varje varje varje dag.
Verkligen.
Det som nu känns tråkigt är att jag ska sluta till hösten. Då har jag jobbat mina 15 månader.
Då sätts annonsen ut och det enda som gör att du kan få den är utbildning.
Visst. Jag förstår att utbildning i många fall är viktiga och att cheferna vill höja statusen inom handikappomsorgen.
Det jag inte förstår är varför dom alltid ska säger ' detta är för brukarens bästa' när dom sedan inte bryr sig ett dugg om det.
Sluta låtsas.
Inse vad du säger.
De personer jag jobbar med, speciellt en, har väldigt svårt för nya situationer, nya personer och oförutsagda händelser. Det allra bästa är om personen i fråga får vara med samma personer jämt. Vara på samma ställen jämt. Göra samma saker varje vecka. Rutiner kallas det.
Jag tycker det är konstigt att det ska vara så trångsynt.
Jag tycker det är konstigt att vem som helst, men inte jag, kan få mitt jobb. Bara dom utbidat sig.
Arbetsmiljö och säkerhet / Medicinsk grundkurs / Vård och omsorgsarbete / Psykologi A
Det är dessa kurser man ska ha läst. Det är dessa kurser som ingår i utbildningen personlig assistans.
Visserligen har jag läst psykologi A och Arbetsmiljö och säkerhet men det hjälper inte.
Å att jag har 15 månaders erfarenhet med dessa personer spelar ju ingen roll.
Medicinsk grundkurs och vård och omsorgsarbete fattas mig ju.
Den förstnämnda kursen känner jag verkligen inte är något jag behöver.
Ingen utav mina brukare har några mediciner.
Den andra kursen hade säkert varit jätte bra men jag lovar att 15 månaders erfarenhet lär en hundra gånger så mycket. Ingen är den andra lik och för att lära sig mitt jobb är det enda som räknas erfarenhet.
Enligt mig. Enligt alla jag jobbar med. Men inte enligt cheferna som lever i någon slags pappersvärld där inget annat än vad som står på papprena räknas. Sjukt faktiskt.
SÅ egentligen spelar det ingen roll hur duktig du än är på ditt jobb.
Det är inte det som räknas.
Skulle kunna likna det med att säga till Alicia Keys tex att; förresten. Du får sluta med ditt arbete som musiker nu. Du har ju faktiskt inte utbildat dig, så egentligen kan du ju varken sjunga eller spela piano.
Precis samma sak.
Tråkigt men sant.
Tråkigt att det inte spelar någon som helst roll vad du presterar.
Spelar ingen roll hur duktig du är.
Splelar ingen roll så länge det inte står på pappret.
Tråkigt, tråkigt, tråkigt.
Ska försöka elda upp denna idiotiska pappersvärld. Vet bara inte hur.
Får fundera.
Så nu slutar jag.
punkt
Man jobbar och gör sitt bästa.
Men det spelar ändå ingen roll vad du presterar. Det spelar ingen roll om du är duktig eller inte.
Jag har jobbat på min nuvarande arbetsplats i snart ett år.
Innan dess har jag arbetat inom samma område sedan 02.
Jag jobbar nu med två olika personer.
Väldigt olika.
Ibland kan man tycka det är väldigt konstigt att ett jobb med samma titel kan vara så olika beroende på vem du jobbar med.
Hon gillar att umgås med folk.
Han gillar det inte.
Hon älskar att åka buss.
Han gör det inte.
Hon vill helst göra någonting hela tiden.
Han vill helst sitta still..... hela tiden.
Hon gillar att kramas och hålla i handen.
Han är absolut tvärt om. Två meters mellanrum, jämt.
Hon älskar att duscha.
Han vill bara få det gjort.
Hon går upp på morgonen. Helst så tidigt som möjligt.
Han sover tills man säger till honom att gå upp. Helst så sent som möjligt.
Han älskar mat.
Hon äter knappt.
Han älskar fika.
Hon fikar sällan. Inte gott alls.
Han vill göra så mycket som möjligt själv. Ibland får man sitta på händerna för att inte hjälpa till.
Hon vill att man gör allt åt henne. Allt.
Han älskar att vara uppe sent.
Hon vill helst lägga sig vid sju.
Han tycker om att titta på TV.
Hon tittar bara på film. Ingen vanlig tv.
Hon gillar att ha hög musik. Dansa och skoja.
Han vill ha så lågt som möjligt.
Ja jag tror ni förstår.
Det är samma jobb, fast ändå inte. Inte alls faktiskt.
Det jag har lärt mig mest genom åren som jag jobbat med personer med olika behov är att det inte finns någonting som kan lära en hur man ska göra och vara. Det enda som kan lära en hur man arbetar med varje enskild person är erfarenhet.
Man lär sig något nytt varje varje varje dag.
Verkligen.
Det som nu känns tråkigt är att jag ska sluta till hösten. Då har jag jobbat mina 15 månader.
Då sätts annonsen ut och det enda som gör att du kan få den är utbildning.
Visst. Jag förstår att utbildning i många fall är viktiga och att cheferna vill höja statusen inom handikappomsorgen.
Det jag inte förstår är varför dom alltid ska säger ' detta är för brukarens bästa' när dom sedan inte bryr sig ett dugg om det.
Sluta låtsas.
Inse vad du säger.
De personer jag jobbar med, speciellt en, har väldigt svårt för nya situationer, nya personer och oförutsagda händelser. Det allra bästa är om personen i fråga får vara med samma personer jämt. Vara på samma ställen jämt. Göra samma saker varje vecka. Rutiner kallas det.
Jag tycker det är konstigt att det ska vara så trångsynt.
Jag tycker det är konstigt att vem som helst, men inte jag, kan få mitt jobb. Bara dom utbidat sig.
Arbetsmiljö och säkerhet / Medicinsk grundkurs / Vård och omsorgsarbete / Psykologi A
Det är dessa kurser man ska ha läst. Det är dessa kurser som ingår i utbildningen personlig assistans.
Visserligen har jag läst psykologi A och Arbetsmiljö och säkerhet men det hjälper inte.
Å att jag har 15 månaders erfarenhet med dessa personer spelar ju ingen roll.
Medicinsk grundkurs och vård och omsorgsarbete fattas mig ju.
Den förstnämnda kursen känner jag verkligen inte är något jag behöver.
Ingen utav mina brukare har några mediciner.
Den andra kursen hade säkert varit jätte bra men jag lovar att 15 månaders erfarenhet lär en hundra gånger så mycket. Ingen är den andra lik och för att lära sig mitt jobb är det enda som räknas erfarenhet.
Enligt mig. Enligt alla jag jobbar med. Men inte enligt cheferna som lever i någon slags pappersvärld där inget annat än vad som står på papprena räknas. Sjukt faktiskt.
SÅ egentligen spelar det ingen roll hur duktig du än är på ditt jobb.
Det är inte det som räknas.
Skulle kunna likna det med att säga till Alicia Keys tex att; förresten. Du får sluta med ditt arbete som musiker nu. Du har ju faktiskt inte utbildat dig, så egentligen kan du ju varken sjunga eller spela piano.
Precis samma sak.
Tråkigt men sant.
Tråkigt att det inte spelar någon som helst roll vad du presterar.
Spelar ingen roll hur duktig du är.
Splelar ingen roll så länge det inte står på pappret.
Tråkigt, tråkigt, tråkigt.
Ska försöka elda upp denna idiotiska pappersvärld. Vet bara inte hur.
Får fundera.
Så nu slutar jag.
punkt
Kommentarer
Trackback