Vi behöver ingen tid, ingenting



Det känns som att det går bättre nu. Att tänka tankarna om att nu är nu och nu är jag här.
Även att tänka tankar om att ett slut i vissa fall betyder fortsättning följer. Som nu.
Jag fångar ögonblick och fina sekunder.
Jag fyller lungorna med luft så att de nästan spricker.
Jag kommer behöva det. Om sju dagar. För om sju dagar tror jag att jag kommer tappa andan.

Men nu är nu - som sagt.
Andas. In, ut. In och ut. Precis som vanligt.

♥ R
Tack.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback