Jag mal ner tre så det blir till ett

Nu har mitt elpiano spelat samma melodier för mig i över en timme. Om och om och om igen. Jag börjar tröttna. Men på något konstigt vis är det lite mysigt. Och lyxigt. Precis som att ha en egen pianist i mitt vardagsrum. Fancy.

Jag ser fram emot fredag. Mycket.
Efter kvällens rep kändes det väldigt bra.
Väldigt väldigt bra.

Jag har haft en sån där upp och nervänd kväll. Igen. Där allting slutar med en och samma sak. En och samma. En.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback