So far away but still so near

Idag har jag stått i en hall. Och blundat. Jag blundade så hårt att jag kunde känna dig igen. Andas dig och känna dig. Jag stod där, i din kram, igen. Jag satte den på repeat och paus. Det var den bästa känslan på länge.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback