Tisdag morgon, 8,15.

Nu börjar jag känna igen mig.
Efter mitt första uppvak imorse, vilket förövrigt var hur bra som helst, så fick jag en rejäl deja vu. Åkte plötsligt 8 år tillbaka i tiden och minns mitt hemska morgonhumör. (Mia är fortfarande rädd för mig på morgonen). Hade på den tiden ett litet träd alldeles utanför mitt fönster. I det trädet hade gråsparvarna pip-konferens varenda eviga morgon.
Pip. Pip. Pip. Pip. Pip.
Jag flög tillslut upp ur sängen, sjukt rufsigt hår och arg i blicken, gick genom hallen, in i vardagsrummet där jag plockade på mig några apelsiner och äpplen vidare ut på balkongen där jag skrek; 'Håll käfteeeeeeeen' (förlåt mamma&pappa och alla grannar) och kastade argt in frukterna i det lilla trädet så gråsparvarna flög för livet.
Så hade jag kunnat göra imorse igen känner jag.
Pip. Pip. Pip. Pip. Pip.
MEN hejdade mig och la istället en kudde över huvudet. Muttrade lite och somnade om. Bra va?

Sen var jag galet trött sista gången telefonen ringde. Har tänkt att jag varit oförskämt pigg på mornarna men idag kände jag som sagt igen mig. Fick det bekräftat när jag kom ut i köket till de andra imorse med. 'Oj' sa en av tjejerna när hon såg mig. 'Ja, jag är lite trött idag' blev mitt svar på detta ojet.
Haha.
Nä. NU ska jag hoppa upp på cykeln och cykla till jobbet. Idag tar det emot lite.

Ps. Hann med att fota förut. Kunde inte låta bli. Helt otroligt fin morgon, visst?



Kommentarer
Skrivet av: anlo

vackert

2009-09-15 @ 21:12:22

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback